Kumail, son till Ziyad Nakha’i, var en av Imam Alis(A) trogna följeslagare. Denna duaa (åkallelse) hördes för första gången genom Imam Alis(A) vackra och andligt längtande röst. Det återges att Imam Ali(A) var med sina följeslagare i en moské i Basra, och berättade om natten till den 15:e Sha’ban. Imam Ali(A) sade då: ”…den som är vaken i gudomlig hängivenhet denna natt och reciterar Khidhrs(A) duaa (åkallelse), kommer onekligen att få sin bön besvarad” (Iqbal al-A’mal, volym 3, sida 331).
När människorna i moskén hade skingrats gick Kumail till det hus som Imam Ali(A) vistades i och bad Imam Ali(A) att lära honom Khidhrs(A) duaa (åkallelse). Imam Ali(A) bad Kumail att sätta sig, skriva ner och memorera den duaa (åkallelse) som Imamen(A) sedan reciterade åt honom. Imam Ali(A) bad sedan Kumail att recitera denna duaa (åkallelse) varje torsdagskväll, en gång i månaden eller åtminstone en gång per år.
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
I Guds Namn, den Nåderike den Barmhärtige
اَللّـهُمَّ اِنّي أَسْأَلُكَ بِرَحْمَتِكَ الَّتي وَسِعَتْ كُلَّ شَيْء، وَبِقُوَّتِكَ الَّتي قَهَرْتَ بِها كُلَّ شَيْء، وَخَضَعَ لَها كُلُّ شَيء، وَذَلَّ لَها كُلُّ شَيء، وَبِجَبَرُوتِكَ الَّتي غَلَبْتَ بِها كُلَّ شَيء، وَبِعِزَّتِكَ الَّتي لا يَقُومُ لَها شَيءٌ، وَبِعَظَمَتِكَ الَّتي مَلأَتْ كُلَّ شَيء،
O Allah, jag tillfrågar [ber] Dig vid Din barmhärtighet som omfattar alla ting, och vid Din kraft genom vilken DU härskade över alla ting, och till vilken alla ting var underkastade, och inför vilken alla ting var undergivna, och vid Ditt majestät med vilket DU övervinner alla ting, och vid Din makt som inget ting kan stå upp emot, och vid Din storhet som fyller alla ting
وَبِسُلْطانِكَ الَّذي عَلا كُلَّ شَيء، وَبِوَجْهِكَ الْباقي بَعْدَ فَناءِ كُلِّ شَيء، وَبِأَسْمائِكَ الَّتي مَلأَتْ اَرْكانَ كُلِّ شَيء، وَبِعِلْمِكَ الَّذي اَحاطَ بِكُلِّ شَيء، وَبِنُورِ وَجْهِكَ الَّذي اَضاءَ لَهُ كُلُّ شيء، يا نُورُ يا قُدُّوسُ، يا اَوَّلَ الأَوَّلِينَ وَيا آخِرَ الاْخِرينَ،
Och vid Din höghet [majestät] som höjer sig över alla ting, och vid Ditt anlete som kvarstår efter förintelsen av alla ting, och vid Dina Namn som utgör grunden av alla ting, och vid Din kunskap som omfattar alla ting, och vid ljuset av Ditt anlete som lyser upp alla ting, O DU Ljus, O DU den Helige, O DU den Förste av de första, och den Siste av de sista
اَللّهُمَّ اغْفِرْ لِي الذُّنُوبَ الَّتي تَهْتِكُ الْعِصَمَ، اَللّـهُمَّ اغْفِـرْ لِي الذُّنُوبَ الَّتي تُنْزِلُ النِّقَمَ، اَللّهُمَّ اغْفِرْ لِي الذُّنُوبَ الَّتي تُغَيِّـرُ النِّعَمَ، اَللّـهُمَّ اغْفِرْ لي الذُّنُوبَ الَّتي تَحْبِسُ الدُّعاءَ، اَللّـهُمَّ اغْفِر لِي الذُّنُوبَ الَّتي تُنْزِلُ الْبَلاءَ، ْ
O Allah, förlåt för mig synderna som bryter itu [slöjorna av] beskydd – O Allah, förlåt för mig synderna som för med sig skada [straff och vedergällning] – O Allah, förlåt för mig synderna som förvanskar välsignelser – O Allah, förlåt för mig synderna som fängslar åkallan – O Allah, förlåt mig [för mina] synder som för med sig sorg
اَللّهُمَّ اغْفِرْ لي كُلَّ ذَنْب اَذْنَبْتُهُ، وَكُلَّ خَطيئَة اَخْطَأتُها، اَللّهُمَّ اِنّي اَتَقَرَّبُ اِلَيْكَ بِذِكْرِكَ، وَاَسْتَشْفِعُ بِكَ اِلى نَفْسِكَ، وَأَسْأَلُكَ بِجُودِكَ اَنْ تُدْنِيَني مِنْ قُرْبِكَ، وَاَنْ تُوزِعَني شُكْرَكَ، وَاَنْ تُلْهِمَني ذِكْرَكَ،
O Allah, förlåt för mig varje synd som jag har syndat, och varje misstag som jag har begått – O Allah, jag närmar mig Dig genom Din hågkomst och jag söker Din förbön genom Dig Själv, och jag tillfrågar [ber] Dig genom Din generositet, att föra mig närmare Dig, att tilldela mig tacksamhet till Dig, och inspirera mig till Din hågkomst
اَللّهُمَّ اِنّي أَسْأَلُكَ سُؤالَ خاضِع مُتَذَلِّل خاشِع اَنْ تُسامِحَني وَتَرْحَمَني وَتَجْعَلَني بِقِسْمِكَ راضِياً قانِعاً وَفي جَميعِ الأَحْوالِ مُتَواضِعاً، اَللّهُمَّ وَأَسْأَلُكَ سُؤالَ مَنِ اشْتَدَّتْ فاقَتُهُ، وَاَنْزَلَ بِكَ عِنْدَ الشَّدائِدِ حاجَتَهُ، وَعَظُمَ فيما عِنْدَكَ رَغْبَتُهُ،
O Allah, jag tillfrågar [ber] Dig [genom] frågan av en undergiven, underlägsen och underkastad person att DU förlåter mig och förbarmar Dig över mig, och låter mig med Din bestämmelse vara belåten och förnöjsam, och under alla omständigheter vara ödmjuk – O Allah, jag tillfrågar [ber] Dig genom bönen av en vars fattigdom är stor, och som vid svårigheter framför sitt behov [endast] till Dig, och vars vilja är stor till det som finns hos Dig
اَللّـهُمَّ عَظُمَ سُلْطانُكَ وَعَلا مَكانُكَ وَخَفِي مَكْرُكَ وَظَهَرَ اَمْرُكَ وَغَلَبَ قَهْرُكَ وَجَرَتْ قُدْرَتُكَ وَلا يُمْكِنُ الْفِرارُ مِنْ حُكُومَتِكَ، اَللّهُمَّ لا اَجِدُ لِذُنُوبي غافِراً، وَلا لِقَبائِحي ساتِراً، وَلا لِشَيء مِنْ عَمَلِي الْقَبيحِ بِالْحَسَنِ مُبَدِّلاً غَيْرَكَ
O Allah, vidsträckt är Ditt majestät, och upphöjd är Din plats, och dold är Din plan, och klar är Din befallning, och överväldigande är Din styrka, och kontinuerlig är Din kraft, och flykten från Ditt herravälde är omöjlig – O Allah, jag kan inte finna en förlåtare för mina synder, och ingen döljare av mina fula gärningar, och ingen omvandlare för några av mina missdåd till det goda förutom DU
لا اِلـهَ إلاّ اَنْتَ سُبْحانَكَ وَبِحَمْدِكَ ظَلَمْتُ نَفْسي، وَتَجَرَّأْتُ بِجَهْلي وَسَكَنْتُ اِلى قَديمِ ذِكْرِكَ لي وَمَنِّكَ عَلَيَّ،
Det finns ingen gud utom DU, prisad och fri från brister är DU; jag har förtryckt mig själv, och varit djärv utav min ignorans, men jag lever på Din forna hågkomst om mig och Ditt benådande över mig
اَللّهُمَّ مَوْلاي كَمْ مِنْ قَبيح سَتَرْتَهُ وَكَمْ مِنْ فادِح مِنَ الْبَلاءِ اَقَلْتَهُ (اَمَلْتَهُ) وَكَمْ مِنْ عِثار وَقَيْتَهُ، وَكَمْ مِنْ مَكْرُوه دَفَعْتَهُ، وَكَمْ مِنْ ثَناء جَميل لَسْتُ اَهْلاً لَهُ نَشَرْتَهُ،
O Allah, min Mästare, så mycket fulhet DU har täckt, och så många illvilliga [ting] DU har avlägsnat, och så många snedsteg DU har förhindrat, och så många olyckor DU har drivit bort, och så många vackra lovord om mig som jag inte är förtjänt av har DU spridit
اَللّهُمَّ عَظُمَ بَلائي وَاَفْرَطَ بي سُوءُ حالي، وَقَصُرَتْ (قَصَّرَتْ) بي اَعْمالي وَقَعَدَتْ بي اَغْلالى، وَحَبَسَني عَنْ نَفْعي بُعْدُ اَمَلي (آمالي) وَخَدَعَتْنِي الدُّنْيا بِغُرُورِها، وَنَفْسي بِجِنايَتِها (بِخِيانَتِها) وَمِطالي يا سَيِّدي فَأَسْأَلُكَ بِعِزَّتِكَ اَنْ لا يَحْجُبَ عَنْكَ دُعائي سُوءُ عَمَلي وَفِعالي،
O Allah, min sorg har blivit stor, och mitt bedrövliga tillstånd har överskridit [gränserna], och mina gärningar har brustit, och mina kedjor har hållit mig nere, och mina önskemål har hindrat mig från min egen nytta, och dunya (denna värld) har lurat mig genom dess illusion, och min själ genom dess illojalitet och mitt förhalande – O min Mästare, så jag tillfrågar [ber] Dig vid Din makt att inte låta mina fula gärningar och handlingar avskärma min åkallan till Dig
وَلا تَفْضَحْني بِخَفِي مَا اطَّلَعْتَ عَلَيْهِ مِنْ سِرّى، وَلا تُعاجِلْني بِالْعُقُوبَةِ عَلى ما عَمِلْتُهُ في خَلَواتي مِنْ سُوءِ فِعْلي وَإساءَتي وَدَوامِ تَفْريطي وَجَهالَتي وَكَثْرَةِ شَهَواتي وَغَفْلَتي، وَكُنِ اللّهُمَّ بِعِزَّتِكَ لي في كُلِّ الأَحْوالِ (فِي الأَحْوالِ كُلِّها) رَؤوفاً وَعَلَي في جَميعِ الأُمُورِ عَطُوفاً
Och vanära mig inte genom att avslöja det DU känner till utav mina hemligheter, och påskynda inte straffet för vad jag har gjort i min enskildhet utav uselheten i min handling och illgärningar, och min kontinuerliga negligering och min okunnighet och myckenheten utav mina begär och försummelse, och var O Allah medlidsam [vänlig] mot mig i alla omständigheter genom Din makt, och var nådig mot mig i alla angelägenheter
اِلـهي وَرَبّي مَنْ لي غَيْرُكَ أَسْأَلُهُ كَشْفَ ضُرّي وَالنَّظَرَ في اَمْري، اِلهي وَمَوْلاي اَجْرَيْتَ عَلَي حُكْماً اِتَّبَعْتُ فيهِ هَوى نَفْسي وَلَمْ اَحْتَرِسْ فيهِ مِنْ تَزْيينِ عَدُوّي، فَغَرَّني بِما اَهْوى وَاَسْعَدَهُ عَلى ذلِكَ الْقَضاءُ
Min Gud och min Herre, vem har jag utom Dig som jag kan tillfråga [be] om att avlägsna min skada, eller titta efter mitt tillstånd? Min Gud och min Beskyddare; DU har ålagt påbud för mig [att följa] i vilka jag följde begären av mitt nafs (jaget), och jag var inte aktsam i det som min fiende förskönade, så fick han [möjligheten att] lura mig genom det jag åtrår, och påbuden understödde honom i detta
فَتَجاوَزْتُ بِما جَرى عَلَي مِنْ ذلِكَ بَعْضَ حُدُودِكَ، وَخالَفْتُ بَعْضَ اَوامِرِكَ فَلَكَ الْحَمْدُ (اَلْحُجَّةُ) عَلي في جَميعِ ذلِكَ وَلا حُجَّةَ لي فيما جَرى عَلَيَّ فيهِ قَضاؤُكَ وَاَلْزَمَني حُكْمُكَ وَبَلاؤُكَ،
Sålunda överskred jag [som en effekt] av vad som hände mig [i denna situation] en del av Dina gränser, och jag lydde inte en del av Dina befallningar, så all lovprisande hör till Dig [och DU har hujja (bevis och argument)] mot mig i allt detta, och jag har inget hujja (bevis och argument) angående det som hände mig [i enlighet] med Dina påbud och det som Din dom och prövning ålade för mig
وَقَدْ اَتَيْتُكَ يا اِلـهي بَعْدَ تَقْصيري وَاِسْرافي عَلى نَفْسي مُعْتَذِراً نادِماً مُنْكَسِراً مُسْتَقيلاً مُسْتَغْفِراً مُنيباً مُقِرّاً مُذْعِناً مُعْتَرِفاً
Och jag har förvisso kommit till Dig O min Gud, efter min otillräcklighet och min slösaktighet mot mig själv, medan jag ursäktar mig, är ångerfull, nedbruten, uppgiven, sökandes din förlåtelse, återvändandes [till Dig], bekännande, underkastad och erkännande [av mina misstag]
لا اَجِدُ مَفَرّاً مِمّا كانَ مِنّي وَلا مَفْزَعاً اَتَوَجَّهُ اِلَيْهِ في اَمْري غَيْرَ قَبُولِكَ عُذْري وَاِدْخالِكَ اِيّايَ في سَعَة (مِنْ) رَحْمَتِكَ، اَللّـهُمَّ (اِلـهي) فَاقْبَلْ عُذْري وَارْحَمْ شِدَّةَ ضُرّي وَفُكَّني مِنْ شَدِّ وَثاقي،
Jag finner inte någon väg ut från det jag har gjort, och inte heller någon tillflyktsplats att vända mig till med mina angelägenheter förutom Ditt accepterande av min ursäkt, och [Din tillåtelse] att jag träder in i omfånget av Din barmhärtighet – O Allah, godtag därför min ursäkt, och förbarma Dig över intensiteten av mitt lidande, och befria mig från bundenheten av mina kedjor
يا رَبِّ ارْحَمْ ضَعْفَ بَدَني وَرِقَّةَ جِلْدي وَدِقَّةَ عَظْمي، يا مَنْ بَدَأَ خَلْقي وَذِكْري وَتَرْبِيَتي وَبِرّى وَتَغْذِيَتي هَبْني لاِبـْتِداءِ كَرَمِكَ وَسالِفِ بِرِّكَ بي
O min Herre, förbarma Dig över svagheten i min kropp, och mitt skinns tunnhet och mina ömtåliga ben, O Han som har påbörjat min skapelse, och min hågkomst, och min uppfostran, och mitt välstånd och min näring – skänk mig då DU initierande [min existens] utav Din generositet och utav Din rättrådighet i det föregångna
يا اِلـهي وَسَيِّدي وَرَبّي، اَتُراكَ مُعَذِّبي بِنارِكَ بَعْدَ تَوْحيدِكَ وَبَعْدَ مَا انْطَوى عَلَيْهِ قَلْبي مِنْ مَعْرِفَتِكَ وَلَهِجَ بِهِ لِساني مِنْ ذِكْرِكَ، وَاعْتَقَدَهُ ضَميري مِنْ حُبِّكَ، وَبَعْدَ صِدْقِ اعْتِرافي وَدُعائي خاضِعاً لِرُبُوبِيَّتِكَ،
O min Gud, och min Mästare, och min Herre; hur skulle DU kunna straffa mig med Din eld efter min tro på Din enhet, och efter det som mitt hjärta inneslöt utav Din kännedom, och efter det som min tunga yttrade utav Din hågkomst, och efter att mitt inre trodde på Din kärlek och efter min uppriktiga bekännelse och åkallan, som är underkastat Din gudomlighet?
هَيْهاتَ اَنْتَ اَكْرَمُ مِنْ اَنْ تُضَيِّعَ مَنْ رَبَّيْتَهُ اَوْ تُبْعِدَ مَنْ اَدْنَيْتَهُ اَوْ تُشَرِّدَ مَنْ اوَيْتَهُ اَوْ تُسَلِّمَ اِلَى الْبَلاءِ مَنْ كَفَيْتَهُ وَرَحِمْتَهُ،
Nej, sannerligen är det omöjligt! DU är alltför generös för att överge någon som DU har uppfostrat, eller att fjärma någon som DU har fört nära Dig, eller att föra bort någon som DU har givit skydd, eller att lämna någon, som DU har berikat och förbarmat över, till bedrövelse
وَلَيْتَ شِعْرى يا سَيِّدي وَاِلـهي وَمَوْلايَ اَتُسَلِّطُ النّارَ عَلى وُجُوه خَرَّتْ لِعَظَمَتِكَ ساجِدَةً، وَعَلى اَلْسُن نَطَقَتْ بِتَوْحيدِكَ صادِقَةً، وَبِشُكْرِكَ مادِحَةً، وَعَلى قُلُوب اعْتَرَفَتْ بِاِلهِيَّتِكَ مُحَقِّقَةً،
Och jag önskar att jag då kunde veta O min Mästare, Gud och Beskyddare; kommer DU att låta eld härska [över] ansikten som har fallit ned i sojood (sätta pannan ned på jorden inför Gud) [medan de är] underkastade Din storhet? Och över tungor som uppriktigt har yttrat om Din enhet, och har lovprisat i tacksamhet till Dig? Och över hjärtan som med säkerhet har erkänt Din gudomlighet?
وَعَلى ضَمائِرَ حَوَتْ مِنَ الْعِلْمِ بِكَ حَتّى صارَتْ خاشِعَةً، وَعَلى جَوارِحَ سَعَتْ اِلى اَوْطانِ تَعَبُّدِكَ طائِعَةً وَاَشارَتْ بِاسْتِغْفارِكَ مُذْعِنَةً، ما هكَذَا الظَّنُّ بِكَ وَلا اُخْبِرْنا بِفَضْلِكَ عَنْكَ يا كَريمُ يا رَبِّ
Och över sinnen som har besuttit kunskap om Dig tills det att de har blivit ödmjuka [och underkastade]? Och över lemmar som lydigt har sökt sig till Dina tillbedjes platser och som riktade sig till Din förlåtelse i underkastelse? Nej, [sannerligen] är inte tron sådan om Dig, och inte heller har vi hört talas om Din nåd [på detta sätt], O DU den Generöse, O Herre
وَاَنْتَ تَعْلَمُ ضَعْفي عَنْ قَليل مِنْ بَلاءِ الدُّنْيا وَعُقُوباتِها وَما يَجْري فيها مِنَ الْمَكارِهِ عَلى اَهْلِها، عَلى اَنَّ ذلِكَ بَلاءٌ وَمَكْرُوهٌ قَليلٌ مَكْثُهُ، يَسيرٌ بَقاؤُهُ، قَصيرٌ مُدَّتُهُ
Och DU känner till min svaghet [när det gäller att kunna uthärda] det minsta av olyckorna och straffen i dunya (denna värld) och de svårigheter som äger rum [och belastar] dess invånare, trots att det är en olycka och svårighet som är kort i sin vistelse, lätt i sin beständighet och kort i sin varaktighet
فَكَيْفَ احْتِمالي لِبَلاءِ الاْخِرَةِ وَجَليلِ (حُلُولِ) وُقُوعِ الْمَكارِهِ فيها وَهُوَ بَلاءٌ تَطُولُ مُدَّتُهُ وَيَدُومُ مَقامُهُ وَلا يُخَفَّفُ عَنْ اَهْلِهِ لِأَنَّهُ لا يَكُونُ إلاّ عَنْ غَضَبِكَ وَاْنتِقامِكَ وَسَخَطِكَ، وَهذا ما لا تَقُومُ لَهُ السَّمـاواتُ وَالأَرْضُ
Så hur kan jag då uthärda svårigheterna i akhira (nästkommande liv) och storheten av svårigheterna som inträffar i den, då det är en svårighet vars duration kommer att vara förlängd, vars tillstånd kommer att kvarstå, och som inte lindras för dess invånare? För den kan inte komma till utan Din vrede, vedergällning och ilska, och detta är ting som varken himlarna eller jorden kan stå ut med
يا سَيِّدِي فَكَيْفَ لي وَاَنَا عَبْدُكَ الضَّعيـفُ الـذَّليـلُ الْحَقيـرُ الْمِسْكيـنُ الْمُسْتَكينُ، يا اِلهي وَرَبّي وَسَيِّدِي وَمَوْلايَ لِأَيِّ الأُمُورِ اِلَيْكَ اَشْكُو، وَلِما مِنْها اَضِجُّ وَاَبْكي لِأَليمِ الْعَذابِ وَشِدَّتِهِ، اَمْ لِطُولِ الْبَلاءِ وَمُدَّتِهِ،
O min Mästare, så hur kan jag [uthärda det] medan jag är Din svage, obetydlige, miserable, fattige och ödmjuke tjänare? O min Herre, Gud, Mästare och Beskyddare, för vilken av mina angelägenheter skall jag beklaga mig till Dig om? Och för vilka skall jag vråla och gråta? För det smärtsamma straffet och dess intensitet? Eller för durationen på motgången och dess varaktighet?
فَلَئِنْ صَيَّرْتَنى لِلْعُقُوباتِ مَعَ اَعْدائِكَ وَجَمَعْتَ بَيْني وَبَيْنَ اَهْلِ بَلائِكَ وَفَرَّقْتَ بَيْني وَبَيْنَ اَحِبّائِكَ وَاَوْليائِكَ، فَهَبْني يا اِلـهى وَسَيِّدِي وَمَوْلايَ وَرَبّي صَبَرْتُ عَلى عَذابِكَ فَكَيْفَ اَصْبِرُ عَلى فِراقِكَ، وَهَبْني (يا اِلـهي) صَبَرْتُ عَلى حَرِّ نارِكَ فَكَيْفَ اَصْبِرُ عَنِ النَّظَرِ اِلى كَرامَتِكَ اَمْ كَيْفَ اَسْكُنُ فِي النّارِ وَرَجائي عَفْوُكَ
Därför, om DU låter mig erhålla straff tillsammans med Dina fiender och samlar mig med Ditt olycksfolk, och skiljer mig från Dina älskade och Dina awliya’ (vänner och efterföljare) så antag, O min Gud, Mästare, Beskyddare och Herre, att jag skulle tåla Ditt straff, men hur ska jag tåla separationen från Dig? Och antag [O Herre] att jag skulle tåla hettan från Din eld, men hur ska jag tåla att inte skåda Din givmildhet? Eller hur ska jag vistas i elden medan jag hoppas på Din förlåtelse?
فَبِعِزَّتِكَ يا سَيِّدى وَمَوْلايَ اُقْسِمُ صادِقاً لَئِنْ تَرَكْتَني ناطِقاً لأَضِجَّنَّ اِلَيْكَ بَيْنَ اَهْلِها ضَجيجَ الآمِلينَ (الاْلِمينَ) وَلأَصْرُخَنَّ اِلَيْكَ صُراخَ الْمَسْتَصْرِخينَ، وَلأَبْكِيَنَّ عَلَيْكَ بُكاءَ الْفاقِدينَ، وَلأُنادِيَنَّكَ اَيْنَ كُنْتَ يا وَلِيَّ الْمُؤْمِنينَ، يا غايَةَ آمالِ الْعارِفينَ، يا غِياثَ الْمُسْتَغيثينَ، يا حَبيبَ قُلُوبِ الصّادِقينَ، وَيا اِلهَ الْعالَمينَ،
Så vid Din makt, O min Mästare och Beskyddare, svär jag uppriktigt att om DU lämnar mig talandes, så ska jag gråta intensivt för Dig bland dess invånare likt det intensiva gråtandet av de hoppfulla – och att jag skulle skrika till Dig likt skriket av de som skrek [i nöd], och att jag skulle gråta över Dig likt gråtandet av de berövade, och jag skulle kalla på Dig [sägandes]: ”Vart är DU? O DU de troendes Beskyddare, O det högsta hoppet för de som har kännedom [om Dig], O de hjälpvädjandes Hjälpare, O de uppriktigas hjärtans Älskade, och O världarnas Gud!”
اَفَتُراكَ سُبْحانَكَ يا اِلهى وَبِحَمْدِكَ تَسْمَعُ فيها صَوْتَ عَبْد مُسْلِم سُجِنَ (يُسْجَنُ) فيها بِمُخالَفَتِهِ، وَذاقَ طَعْمَ عَذابِها بِمَعْصِيَتِهِ وَحُبِسَ بَيْنَ اَطْباقِها بِجُرْمِهِ وَجَريرَتِه وَهُوَ يَضِجُّ اِلَيْكَ ضَجيجَ مُؤَمِّل لِرَحْمَتِكَ، وَيُناديكَ بِلِسانِ اَهْلِ تَوْحيدِكَ، وَيَتَوَسَّلُ اِلَيْكَ بِرُبُوبِيَّتِكَ،
Kan DU verkligen, prisad och fri från brister är DU O min Herre, och lovprisad vare DU, höra rösten av en underkastad tjänare som är fängslad [i elden] utav sin olydnad, som har smakat på dess straff utav sin trotsighet och som har blivit fången mellan dess lager [i helvetet] utav sina synder och brott, medan han intensivt gråter med ett intensivt gråt likt den hoppfulle om Din barmhärtighet, och kallar på Dig genom språket av de som tror på Din enhet, och bönfaller Dig vid Din gudomlighet?
يا مَوْلايَ فَكَيْفَ يَبْقى فِي الْعَذابِ وَهُوَ يَرْجُو ما سَلَفَ مِنْ حِلْمِكَ، اَمْ كَيْفَ تُؤْلِمُهُ النّارُ وَهُوَ يَأْملُ فَضْلَكَ وَرَحْمَتَكَ، اَمْ كَيْفَ يُحْرِقُهُ لَهيبُها وَاَنْتَ تَسْمَعُ صَوْتَهُ وَتَرى مَكانَه، اَمْ كَيْفَ يَشْتَمِلُ عَلَيْهِ زَفيرُها وَاَنْتَ تَعْلَمُ ضَعْفَهُ، اَمْ كَيْفَ يَتَقَلْقَلُ بَيْنَ اَطْباقِها وَاَنْتَ تَعْلَمُ صِدْقَهُ،
O min Beskyddare, hur han förbli i plåga medan han hoppas på det överseende [som DU har visat] i det föregångna? Eller hur kan elden skada honom medan han hoppas på Din generositet och Din barmhärtighet? Eller hur kan dess flammor skada honom medan DU hör hans röst och ser hans plats? Eller hur kan ljudet av dess lågor omge honom medan DU vet om hans svaghet? Eller hur kan han skaka häftigt mellan dess lager medan DU vet om hans uppriktighet?
اَمْ كَيْفَ تَزْجُرُهُ زَبانِيَتُها وَهُوَ يُناديكَ يا رَبَّهُ، اَمْ كَيْفَ يَرْجُو فَضْلَكَ في عِتْقِهِ مِنْها فَتَتْرُكُهُ فيها هَيْهاتَ ما ذلِكَ الظَّنُ بِكَ وَلاَ الْمَعْرُوفُ مِنْ فَضْلِكَ وَلا مُشْبِهٌ لِما عامَلْتَ بِهِ الْمُوَحِّدينَ مِنْ بِرِّكَ وَاِحْسانِكَ،
Eller hur kan eldens vakter hålla tillbaka honom medan han kallar på Dig [och ropar]: ”O min Herre!” Eller hur kan det vara möjligt att lämna honom i elden medan han hoppas på att Din nåd skall befria honom från det? Nej, [sannerligen är detta] omöjligt! Sannerligen är inte tron sådan om Dig, och det är inte det som är känt om Din nåd och inte heller är det likt [det sätt] som DU har behandlat de som tror på Din enhet, genom Din givmildhet och vänlighet
فَبِالْيَقينِ اَقْطَعُ لَوْ لا ما حَكَمْتَ بِهِ مِنْ تَعْذيبِ جاحِديكَ، وَقَضَيْتَ بِهِ مِنْ اِخْلادِ مُعانِدِيكَ لَجَعَلْتَ النّارَ كُلَّها بَرْداً وَسَلاماً وَما كانَت لِأَحَدٍ فيها مَقَرّاً وَلا مُقاماً لكِنَّكَ تَقَدَّسَتْ اَسْماؤُكَ اَقْسَمْتَ، اَنْ تَمْلأَها مِنَ الْكافِرينَ مِنَ الْجِنَّةِ وَالنّاسِ اَجْمَعينَ، وَاَنْ تُخَلِّدَ فيهَا الْمُعانِدينَ
Således kungör jag med [fullständig] övertygelse att om DU inte hade gett order om ett straff för de som förnekade Dig, och [inte] hade beordrat om en evig [vistelse i elden] för Dina motståndare, så skulle DU ha gjort hela elden sval och fridfull, och ingen skulle ha varken en stadigvarande eller kortvarande plats där, men sannerligen äro Dina Namn heliga – DU har svurit att fylla den med alla förnekare utav både djinn och människor, och att föreviga de envisas [vistelse] i den
وَاَنْتَ جَلَّ ثَناؤُكَ قُلْتَ مُبْتَدِئاً، وَتَطَوَّلْتَ بِالإِنْعامِ مُتَكَرِّماً اَفَمَنْ كانَ مُؤْمِناً كَمَنْ كانَ فاسِقاً لا يَسْتَوُونَ،
Och DU, stort vare Ditt prisande, har i början sagt detta, och DU benådade med gåvor i förtjänst [sägandes]: ”Kan en troende jämföras med en syndare som trotsar [Allah]? De är inte lika [och kommer inte att behandlas lika]” (den heliga Koranen 32:18)
اِلهى وَسَيِّدى فَأَسْأَلُكَ بِالْقُدْرَةِ الَّتى قَدَّرْتَها، وَبِالْقَضِيَّةِ الَّتي حَتَمْتَها وَحَكَمْتَها وَغَلَبْتَ مَنْ عَلَيْهِ اَجْرَيْتَها اَنْ تَهَبَ لى فى هذِهِ اللَّيْلَةِ وَفي هذِهِ السّاعَةِ كُلَّ جُرْم اَجْرَمْتُهُ، وَكُلَّ ذَنْب اَذْنَبْتُهُ، وَكُلَّ قَبِيح اَسْرَرْتُهُ، وَكُلَّ جَهْل عَمِلْتُهُ، كَتَمْتُهُ اَوْ اَعْلَنْتُهُ اَخْفَيْتُهُ َوْ اَظْهَرْتُهُ،
O min Herre och Mästare; jag tillfrågar [ber] Dig således vid Din kraft som DU har fastställt, och vid Din order som DU har bestämt och implementerat, och DU har övervunnit de mot vilka det har genomförts, att DU förlåter mig, under denna natt och under denna timme, för varje brott som jag har begått, och varje synd som jag har syndat, och varje ful gärning som jag har hållit hemlig, och varje [handling i] ignorans som jag har utfört [som jag] antingen har dolt eller avslöjat, täckt eller uppvisat
اوَ كُلَّ سَيِّئَة اَمَرْتَ بِاِثْباتِهَا الْكِرامَ الْكاتِبينَ الَّذينَ وَكَّلْتَهُمْ بِحِفْظِ ما يَكُونُ مِنّي وَجَعَلْتَهُمْ شُهُوداً عَلَيَّ مَعَ جَوارِحي، وَكُنْتَ اَنْتَ الرَّقيبَ عَلَيَّ مِنْ وَرائِهِمْ، وَالشّاهِدَ لِما خَفِيَ عَنْهُمْ، وَبِرَحْمَتِكَ اَخْفَيْتَهُ، وَبِفَضْلِكَ سَتَرْتَه،
Eller varje illdåd som DU har beordrat de nobla skribenterna att skriva ned; de som DU har bemyndigat att nedteckna det som kommer från mig, och DU har gjort dem till vittnen över mig tillsammans med mina lemmar, och DU var observanten över mig utöver dem, och vittnet över det som är dolt för dem, och med Din barmhärtighet dolde DU det, och med Din välvilja täckte DU över det
وَاَنْ تُوَفِّرَ حَظّي مِنْ كُلِّ خَيْر اَنْزَلْتَه(تُنَزِّلُهُ) اَوْ اِحْسان فَضَّلْتَهُ اَوْ بِرٍّ نَشَرْتَهُ (تَنْشُرُهُ) اَوْ رِزْق بَسَطْتَهُ (تَبْسُطُهُ) اَوْ ذَنْب تَغْفِرُهُ اَوْ خَطَأ تَسْتُرُهُ،
Och att DU ska öka min andel av all godhet som DU har nedsänt, eller vänlighet som DU har gett företräde till, eller rättfärdighet som DU har spridit, eller rizq (levebröd och livsuppehälle) som DU har framlagt, eller synd som DU förlåter, eller misstag som DU döljer
يا رَبِّ يا رَبِّ يا رَبِّ يا اِلهي وَسَيِّدي وَمَوْلايَ وَمالِكَ رِقّى، يا مَنْ بِيَدِهِ ناصِيَتى يا عَليماً بِضُرّى (بِفَقْرى) وَمَسْكَنَتى، يا خَبيراً بِفَقْرى وَفاقَتى يا رَبِّ يا رَبِّ يا رَبِّ
O min Herre, O min Herre, O min Herre; O min Gud, och Mästare, och Beskyddare och Han som mitt tjänarskap hör till, O Han som har mitt änne i Sina händer, O den Medvetne om mina svagheter och min fattigdom, O den Kunnige om mitt elände och min nöd, O min Herre, O min Herre, O min Herre
أَسْأَلُكَ بِحَقِّكَ وَقُدْسِكَ وَاَعْظَمِ صِفاتِكَ وَاَسْمائِكَ اَنْ تَجْعَلَ اَوْقاتي مِنَ (فِي) اللَّيْلِ وَالنَّهارِ بِذِكْرِكَ مَعْمُورَةً، وَبِخِدْمَتِكَ مَوْصُولَةً، وَاَعْمالى عِنْدَكَ مَقْبُولَةً حَتّى تَكُونَ اَعْمالي وَاَوْرادى (وَاِرادَتي) كُلُّها وِرْداً واحِداً وَحالى فى خِدْمَتِكَ سَرْمَداً،
Jag tillfrågar [ber] Dig vid Din haqq (rätt och ställning), och Din helighet och Dina stora Attribut och Namn, att DU gör min tid under dagen och natten levande vid Din hågkomst, och förenat med Din tjänst, och [låter] mina gärningar vara accepterade hos Dig, så att alla mina gärningar och framföranden skall alla vara en enda enhet och att mitt befinnande skall vara i Din tjänst för evigt
يا سَيِّدي يا مَنْ عَلَيْهِ مُعَوَّلي يا مَنْ اِلَيْهِ شَكَوْتُ اَحْوالي يا رَبِّ يا رَبِّ يا رَبِّ، قَوِّ عَلى خِدْمَتِكَ جَوارِحى وَاشْدُدْ عَلَى الْعَزيمَةِ جَوانِحي وَهَبْ لِيَ الْجِدَّ في خَشْيَتِكَ، وَالدَّوامَ فِي الإِتِّصالِ بِخِدْمَتِكَ، حَتّى اَسْرَحَ اِلَيْكَ في مَيادينِ السّابِقينَ وَاُسْرِعَ اِلَيْكَ فِي الْبارِزينَ (الْمُبادِرينَ) وَاَشْتاقَ اِلى قُرْبِكَ فِي الْمُشْتاقينَ وَاَدْنُوَ مِنْكَ دُنُوَّ الْمخْلِصينَ، وَاَخافَكَ مَخافَةَ الْمُوقِنينَ، وَاَجْتَمِعَ فى جِوارِكَ مَعَ الْمُؤْمِنينَ،
O min Mästare, O Han som jag litar på, O Han som jag beklagar mig till om mina angelägenheter, O min Herre, O min Herre, O min Herre; förstärk i Din tjänst mina lemmar, och stärk med beslutsamhet alla delar av min kropp, och skänk mig allvarsamhet i min fruktan av Dig, och en kontinuitet i förbindelsen till Din tjänstgöring tills det att jag rör mig mot Dig i fälten av de främsta, och är skyndsam [till] Dig bland de framträdande, och längtar till Din närhet bland de längtande, och närmar mig Dig [likt] närheten av de uppriktiga, och fruktar Dig [likt] fruktan av de övertygade, och förenas i Din närhet med de troende
اَللّهُمَّ وَمَنْ اَرادَني بِسُوء فَاَرِدْهُ وَمَنْ كادَني فَكِدْهُ، وَاجْعَلْني مِنْ اَحْسَنِ عَبيدِكَ نَصيباً عِنْدَكَ، وَاَقْرَبِهِمْ مَنْزِلَةً مِنْكَ، وَاَخَصِّهِمْ زُلْفَةً لَدَيْكَ، فَاِنَّهُ لا يُنالُ ذلِكَ إلاّ بِفَضْلِكَ، وَجُدْ لي بِجُودِكَ وَاعْطِفْ عَلَيَّ بِمَجْدِكَ
O Allah, den som önskar mig orätt, så önska för honom [detsamma], och den som vill smida planer för mig, så planera för honom – och låt mig [erhålla] hos Dig ställningen av att vara utav Dina bästa tjänare, och den närmaste i rang till Dig, och den mest utmärkta i närheten till Dig för ingen kan belönas med detta annat än med Din favör, och var generös mot mig genom Din generositet, och visa ömsinthet mot mig genom Din ära
وَاحْفَظْني بِرَحْمَتِكَ، وَاجْعَلْ لِسانى بِذِكْرِكَ لَهِجَاً وَقَلْبي بِحُبِّكَ مُتَيَّماً وَمُنَّ عَلَيَّ بِحُسْنِ اِجابَتِكَ، وَاَقِلْني عَثْرَتي وَاغْفِرْ زَلَّتي، فَاِنَّكَ قَضَيْتَ عَلى عِبادِكَ بِعِبادَتِكَ، وَاَمَرْتَهُمْ بِدُعائِكَ، وَضَمِنْتَ لَهُمُ الإِجابَةَ،
Och bevara mig genom Din barmhärtighet, och låt min tunga vara yttrande i Din hågkomst och mitt hjärta vara fängslat i Din kärlek, och skänk mig välsignelser genom vänligheten i Ditt gehör, och hindra mig från mitt fall och förlåt för mig mina misstag, för sannerligen har DU beordrat Dina tjänare till att dyrka Dig, befallt dem till att åkalla Dig, och försäkrat dem Ditt gehör och besvarande [av deras åkallan]
فَاِلَيْكَ يا رَبِّ نَصَبْتُ وَجْهي وَاِلَيْكَ يا رَبِّ مَدَدْتُ يَدي، فَبِعِزَّتِكَ اسْتَجِبْ لي دُعائي وَبَلِّغْني مُنايَ وَلا تَقْطَعْ مِنْ فَضْلِكَ رَجائي، وَاكْفِني شَرَّ الْجِنِّ وَالإِنْسِ مِنْ اَعْدائي، يا سَريعَ الرِّضا اِغْفِرْ لِمَنْ لا يَمْلِكُ إلاّ الدُّعاءَ فَاِنَّكَ فَعّالٌ لِما تَشاءُ، يا مَنِ اسْمُهُ دَواءٌ وَذِكْرُهُ شِفاءٌ وَطاعَتُهُ غِنىً، اِرْحَمْ مَنْ رَأْسُ مالِهِ الرَّجاءُ وَسِلاحُهُ الْبُكاءُ،
Så till Dig, O min Herre, har jag riktat mitt ansikte, och till Dig O min Herre har jag sträckt ut min hand, så vid Din storhet; besvara min åkallan, och uppfyll för mig mina önskemål, och kapa inte mitt hopp från Din nåd, och förskona mig från ondskan av mina fiender utav djinn och människor – O Han som snabbt blir förnöjsam, förlåt den som inte besitter annat än böner, för sannerligen gör DU vad DU behagar, O Han vars Namn är bot, och vars hågkomst är läkning, och vars lydnad är välstånd; förbarma Dig över den vars kapital är hopp, och vars vapen är gråt
يا سابِـغَ النِّعَمِ، يا دافِعَ النِّقَمِ، يا نُورَ الْمُسْتَوْحِشينَ فِي الظُّلَمِ، يا عالِماً لا يُعَلَّمُ، صَلِّ عَلى مُحَمَّد وَآلِ مُحَمَّد وَافْعَلْ بي ما اَنْتَ اَهْلُهُ، وَصَلَّى اللهُ عَلى رَسُولِهِ وَالأَئِمَّةِ الْمَيامينَ مِنْ آلِهِ (اَهْلِهِ) وَسَلَّمَ تَسْليماً كَثيراً
O den Riklige i välsignelser, O den Avlägsnande av motgångar, O Ljuset till de nödställda och ensamma i mörker, O den Kunnige utan att vara upplärd; skicka Dina välsignelser över [Profeten] Mohammad(S) och hans ätt(A), och behandla mig i enlighet med det som är värdigt Dig, och må Allahs välsignelser sändas över Hans Sändebud(S) och de nådiga [välsignade och lyckosamma] Imamerna(A) bland hans ätt, och må frid i myckenhet vara över dem