أللّهُمَّ وَفِّر فيهِ حَظّي مِن بَرَكاتِهِ، وَ سَهِّلْ سَبيلي إلى خيْراتِهِ ، وَ لا تَحْرِمْني قَبُولَ حَسَناتِهِ ، يا هادِياً إلى الحَقِّ المُبينِ
O Allah, öka i den min andel av dess välsignelser, och underlätta min väg till dess godheter [att göra goda handlingar], och beröva mig inte acceptansen av dess välgärningar [belöningar], O DU Vägledaren till den klara sanningen
”O Allah, öka i den min andel av dess välsignelser…”
Vi ber Gud inte bara om dess välsignelser utan att utöka det för oss så att vi får ut mer av månaden Ramadans välsignelser. Utav månaden Ramadans välsignelser är just recitation av den heliga Koranen och duaa, hjälpa andra särskilt de nära behövande och faderlösa, göra istighfar och gråta över svårigheten av döden och vad som väntar efter döden. Tänker vi ens på döden? Eller är vi helt uppslukade och sjunkna i världen att vi inte ens riktigt inser att det är en verklighet som precis står runt hörnet?!
Och vi ber Gud ”… och underlätta min väg till dess godheter [att göra goda handlingar]…” En av de godheter som är rekommenderade under månaden Ramadan är att ge iftar till folk. Speciellt de behövande och de närmaste utav släkt och grannar har företräde. En del fattiga ber om hjälp själva men det finns också många som är behövande men utav sin kyskhet inte visar så som Gud beskriver dem i Koranen [se 2:273]. De som kan hjälpa har ändå ett ansvar att försöka söka och hjälpa dessa.
I en riwayat återges att en av våra Imamer(A) klandrade en person att: varför har du inte vetat om din fattiga grannes tillstånd? Personen svarade: jag visste inte. Imamen(A) sa: jag klandrar dig för att du inte visste; hade du vetat och inte hjälpt, hade du varit otroende.
Så recitera Koranen och tillbedja Gud mycket i duaa är på sin plats; men det täcker inte alla aspekter utan man måste se till att hjälpa andra – vilket i själva verket är praktiseringen och effekten av Koran och duaa i handling. När handling medföljer Koran och duaa; det är då de som verkligen tror och handlar utefter det utskiljer sig.
Och vi ber Gud ”… och beröva mig inte acceptansen av dess välgärningar [belöningar]…” och låt mig få belöningarna för det goda jag gör. Med andra ord, så att jag inte gör något som förstör och bränner bort belöningarna för mig. Enligt hadith förstör exempelvis baktal hela fyrtio dagars handlingar och får ens goda handlingar att föras över till den baktalade. (edited)
Människan kan under sin livstid, p.g.a. synder som hon begår, orsaka att berövas från belöningarna av en del goda handlingar som egentligen varit accepterade. Synd är som en slöja som tjänaren låter hamna mellan honom och hans Herre. Det är som en svart prick på hjärtat som om inte åtgärdas och suddas – genom tawba (uppriktig ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåten) och istigfar och att inte återgå till synden och återgälda det – kan växa och komma att svärta hela hjärtat. Ett svart hjärta kommer inte kunna kontakta sin Herre och länkas till Honom och den som avlägsnas från Gud kommer inte kunna utföra något gott. Så vi ber Gud med hela vårt väsen, vid den klara religionen som Han sänt för oss och väglett oss till, att avlägsna oss från synder och vägleda och välsigna oss till att utföra välgärningar som Han accepterar och bevarar för oss inshaAllah.
Och vi ber Dig O vår Herre och Gud ”… O DU Vägledaren till den klara sanningen” Den klara sanningen är i själva verket Ahl al-Baits(A) wilayat. Hur mycket behöver vi inte tacka Gud för att ha låtit oss vara följe till sanningens religion och Imam Alis(A) shia?! Det i sig är en oerhörd välsignelse som om vi spenderar hela våra liv i tillbedjan, kommer vi inte kunna tacka Gud nog för.
Så vi ber Gud att hjälpa oss verkställa det goda av handlingar som kommer vår väg och ta vara på tillfällen som uppstår och avsikter till det goda, vilket vi inte kan göra utan Guds hjälp. Detta för att även Shaitan sitter i bakhåll och kommer försöka förstöra varhelst han kommer åt längs hela vägen och processen.
Imam Sadiq(A) säger: ”Den som vill göra något utav godhet, låt den skynda; för varje god handling som försenas har Shaitan kastat en blick i”.
Imam Sadiq(A) säger också: ”Om du vill göra någon godhet så försena den inte, så kan hända att Gud den Ärade den Majestätiske, dess Herre, tittar på tjänaren och det medan han är i något av lydnad så Han säger: vid Min ära och vid Mitt majestät, kommer jag inte bestraffa dig efter detta någonsin.” Det omvända gäller likaså; om Gud, Gud förbjude, skulle se på sin tjänare i en synd eller ond handling och svära att aldrig förlåta.