Begreppet ”qadr” har betydelsen av ”taqdir” som innebär att måtta upp och bestämma, medan begreppet ”layl” innebär natt. Således refererar Laylat al-Qadr till Bestämmelsens natt som är en natt då ödet eller levnadslotten i alla frågor måttas upp och bestäms.
Under denna heliga natt, vars ställning, vikt och värde nämns i koraniska verser [se den heliga Koranen 97:1–5] och hadither, nedsändes den heliga Koranen. Dyrkan och nattvakande under den har benämnts vara bättre än tusen månaders och änglarna och Rooh stiger ner under den med bestämmelsen för varje ting. Samtliga av dessa unika egenheter gör Laylat al-Qadr till en ödesdiger natt under vilken den troende har möjligheten att nå höjder som kräver en hel livstids strävan för att uppnås.
Natten till den 19:e, 21:a och 23:e dagen av den heliga månaden Ramadan är nätter under vilka Laylat al-Qadr (Bestämmelsens natt) högtidlighålls. Dock framgår det inte i den heliga Koranen vilken av månaden Ramadans nätter det är som sammanfaller med Laylat al-Qadr. I återberättelser har emellertid vissa nätter särskilt betonats som möjliga, men ändå har det inte slutligt fastställts exakt vilken av dessa nätter som är Laylat al-Qadr. Frågan har alltså medvetet lämnats med en viss oklarhet kring den. Troligtvis åsyftar detta att alla månaden Ramadans nätter ska högaktas och att ingen av dem ska förringas genom att tas lätt på. Det kan även vara för att Guds tjänare ska fortsätta sträva och be och inte nöja sig med en natts tillbedjan (Majma’ al-Bayan, volym 10, sida 519). Detta kan liknas vid att Gud har låtit Sina awliya’ (vänner) vara okända bland människorna vilket föranleder att man ska respektera alla. Ett annat exempel är att Gud har dolt Sin ilska bland synderna så att man ska avstå från dem alla, medan Han har gömt Sitt beviljande och accepterande av duaa så att man ska ständigt vända sig till Honom och åkalla Honom. Gud har även låtit Sitt Ism A’dham (Guds Största Namn) vara oklart och gömt bland Sina Namn för att man ska vörda alla dem. På samma sätt har Gud låtit tiden för människans död vara okänt så att hon ständigt ska vara redo. Således återges Profeten(S) ha hållit nattvaka och tillbett Gud särskilt under samtliga av månaden Ramadans tio sista nätter. Det närmaste man kommer till svaret är via en återberättelse från Imam Sadiq(A) där han i svar på frågan anger att Laylat al-Qadr är natten till 21:a eller natten till 23:e av månaden Ramadan. Denna angivelse följer således samma linje och avser endast att underlätta för de troende. När personen som hade ställt frågan insisterar vidare och undrar vilken av dessa nätter han ska välja om han inte kan dyrka under båda, specificerar inte Imamen(A) mer och tillägger endast: ”Vad enkelt två nätter är i förhållande till vad du efterfrågar [och önskar nå]!” (Noor ath-Thaqalayn, volym 5, sida 625, hadith 58). Imam Sadiq(A) har även sagt: ”Måttbestämmelsen sker under natten till den nittonde, och fastställandet (ibram) sker under natten till den tjugoförsta, och signerandet sker under natten till den tjugotredje” (Noor ath-Thaqalayn, volym 5, sida 626, hadith 62). Detta uppmuntrar de troende att sträva och tillbe Gud mer i synnerhet under dessa nätter och således inte gå miste om Laylat al-Qadrs enorma välsignelser.
Att Laylat al-Qadrs värde förklaras med att den är bättre och värdefullare än tusen månader är beaktansvärt. Detta, då tusen månader omräknad i år motsvarar över åttio år, vilket kan jämföras med en hel livstid. Med tanke på allt som en troende, gudfruktig, from och strävande tjänare kan uppnå under en livstid, klarnar värdet av denna natt, hur mycket som står på spel och hur avgörande den är ytterligare. Under denna natt då människans öde avgörs baserat på henne själv, kan det vara svårt att vara likgiltig, försummande och endast sova bort natten. Snarare ser den troende människan till att spendera natten i nattvaka, vända sig till Gud i tillbedjan, försöka rena sig och göra tawba (uppriktig ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåtelse) för att på så vis kunna motta Guds nåd och be om Hans ynnest med hopp om Hans omfattande barmhärtighet. Det faktum att den heliga Koranen är nedsänd under Laylat al-Qadr och att Guds baraka (välsignelser) fortsatt öser ner under den, bidrar också till dess högtidlighet och att den är mer värd än tusen månader. Detta, då Koranens syfte och mål är att föra människor närmare Gud och väcka oss till liv via dyrkan, och Laylat al-Qadr är en utomordentlig tid för detta [se även den heliga Koranen 44:3].
I vidare beskrivning av Laylat al-Qadr uppges det att änglarna och Rooh nedstiger under denna natt med sin Herres tillåtelse [se den heliga Koranen 97:4]. I fråga om vem eller vad Rooh, som anges nedkomma vid sidan av änglarna, är uppges flera möjligheter. En möjlighet är att Rooh refererar till ärkeängeln Jibrail(A) som även har kallats för Jibrail al-Amin och Rooh ol-Amin. En annan möjlighet som kan vara mer trolig är att Rooh är en stor skapelse som är högre än änglar. Detta antyds av en hadith där Imam Sadiq(A) vid fråga om huruvida Rooh är Jibrail(A) har svarat: ”Jibrail är utav änglarna och Rooh är större än änglarna; är det inte så att Gud den Ärade den Majestätiske säger: ’änglarna och Rooh stiger ned?’” (Tafsir Borhan, volym 4, sida 481). Med andra ord indikerar angivelsen av båda dessa, änglar och Rooh, parallellt och vid sidan av varandra att det rör sig om två olikartade skapelser. [se även 78:38]
Storheten och ställningen av denna heliga natt, att Gud nedsände den heliga Koranens under den, att den är värdefullare än tusen månader och att änglarna och Rooh stiger ner under den med bestämmelsen för varje ting gör således hela denna natt, från början till slutet, till salam (frid) ända till gryningen [se den heliga Koranen 97:5]. Detta salam yttrar sig i att Guds särskilda nåd ämnar till att Hans barmhärtighet ska omfatta Hans tjänare som vänder sig till Honom och att straffets portar förblir stängda under Laylat al-Qadr. Dessutom är djävularnas viskningar verkningslösa under denna natt. En annan yttring som uppges kan vara att änglarna under denna natt ständigt hälsar salam till de troende som står i dyrkan samt till Profeten(S) eller hans rättmätiga ma’soom (felfria) efterträdare. Det vill säga till varje tids Imam(A) som i vår tid är Imam Mahdi(AJ). Då den ena yttringen inte behöver utesluta den andra kan båda dessa vara gällande parallellt. I en hadith från Imam Baqir(A), då han frågades om huruvida de, det vill säga Imamerna(A), visste vilken natt som är Laylat al-Qadr, svarade han: ”Hur ska vi inte veta och [det medan] änglarna kretsar omkring oss under den?” (Tafsir Borhan, volym 4, sida 488, hadith 29)