اَللّهُمَّ ارْزُقْني فيهِ رَحمَةَ الأَيْتامِ، وَ اِطعامَ الطَّعامِ، وَ إِفْشَاءَ السَّلَام، وَ صُحْبَةَ الكِرامِ، بِطَوْلِكَ يا مَلْجَاَ الأمِلينَ
O Allah, skänk mig i den förbarmande över föräldralösa, och [en möjlighet till] bjudande av mat, och låt mig kunna sprida as-salam (frid), och umgås med de ärbara [generösa], [och allt detta] vid Din ynnest, O [DU] Tillflykten av de hoppfulla
”O Allah, skänk mig i den förbarmande över föräldralösa…”
Vi ber Gud ge oss tawfiq under månaden Ramadan och göra det till vår rizq att vara vänliga och ta hand om föräldralösa. Hjärtat rostar av synder och olydnader vi begår och blir dyster. För att få bort rösten måste vi polera hjärtat med lydnad bl.a. genom istighfar så mycket som möjligt, genom att recitera den heliga Koranen speciellt vid gryning, och genom vänlighet och hjälpande av faderlösa.
Det är en av Islams främsta befallningar och alla muslimer ska göra allt de kan i den frågan. Imam Ali(A) säger: ”Gud, Gud, om föräldralösa; låt inte de ibland vara mätta och ibland hungriga och deras rättigheter berövas medan ni finns.”
I riwayat anges ”stryka deras huvud” och vad man än kan göra för dem är värdefullt. Men en rik som har möjlighet kommer inte få sitt hjärta polerat bara av att le och stryka ett föräldralöst barns huvud. Tvärtom. För den kan göra mycket mer och har den ren avsikt kommer den åtminstone se till deras ekonomiska behov. Goda handlingar kan göras både öppet och i hemlighet och båda har sina fördelar och belöningar. Det är värt mycket att hjälpa andra mellan sig själv och Gud, utan att andra får veta. Men det är också värt mycket att hjälpa andra öppet som ett sätt att göra amr bi-l-ma’roof (mana till det goda) och uppmuntra andra att också göra gott.
Och vi ber Gud att hjälpa oss ”… bjuda på mat…” som i sig är en viktig sak. Under månaden Ramadan kan det vara att ge iftar, vilket är högst rekommenderat; även om det skulle vara med en halv dadel eller en klunk vatten enligt Profetens(S) hadith. Men det kan också vara att bjuda mat till behövande och fattiga både månaden Ramadan och andra tider året om i Guds väg.
Profeten(S) har redan inför månaden Ramadan i sin khutba under månaden Sha’ban manat till detta och angett som dess belöning: ”Vem än i denna hela månad ger iftar till en fastande, kommer på domedagen då fötterna halkar på Sirat, kommer hans fötter inte att halka.” Någon frågade då: ”vad om man inte kan ge så mycket att de mättas?” Profeten(S) svarade: ”Även om med en halv dadel eller en klunk vatten för att komma ifrån elden, gör det.”
Och vi ber vidare Gud att kunna ”… sprida as-salam…” som enligt en hadith från Imam Baqir(A) Gud älskar. Alltså att hörbart högt hälsa salam och besvara likaså på ett sätt som den som hälsat uppfattar svaret. Om ”salam” krockar – båda säger samtidigt – båda måste svara varandra.
Hälsa salam är mustahab (rekommenderat) för den som inleder och med högre belöning, men wajib (obligatoriskt) att besvara. Dock finns det hadither som betonar vikten med att inleda med salam väldigt mycket. [se även den heliga Koranen 24:61]
Salam ska helst besvaras på bättre sätt, det vill säga om någon säger ”salam” svara med ”salam alaykum”, om de säger ”salam alaykum” svara med ”salam alaykum wa rahmatollah”, om de säger ”salam alayum wa rahmatollah”, svara med ”salam alaykum wa rahamatollah wa barakatoh” o.s.v. [se även heliga Koranen 4:86]
Och vi ber Gud om ”… umgänge med de ärbara [generösa] …” som är väldigt viktigt då vänskap och umgänge med andra får olika egenskaper och förfaranden att överföras till människan. På grund av hur mycket det påverkar har Islam betonat att vara noggrann med sitt umgänge. Genom att umgås med ärbara, generösa, lärda, visa, dygdiga, välgörande människor kommer de egenskaperna smitta av sig till en.
Vi ber Dig om allt detta O vår Herre och Gud ”… vid Din ynnest, O DU Tillflykten av de hoppfulla.”