Duaa.se

Zurarah, en av Imam Sadiqs(A) kompanjoner, frågade: "Vad är den bästa handlingen under den tolfte Imamens fördoldhet?" Imam Sadiq(A) svarade: "Att alltid recitera följande åkallelse":

 بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

اَللّهُمَّ عَرِّفْنى نَفْسَكَ فَاِنَّكَ اِنْ لَمْ تُعَرِّفْنى نَفْسَكَ لَمْ اَعْرِفْ رَسُولَكَ

O min Herre och Gud, skänk mig kännedomen om Dig, för om DU inte skänker mig kännedomen om Dig, så kommer jag inte ha kännedom om Din Profet [Mohammad(S)];

اَللّهُمَّ عَرِّفْنى رَسُولَكَ فَاِنَّكَ اِنْ لَمْ تُعَرِّفْنى رَسُولَكَ لَمْ اَعْرِفْ حُجَّتَكَ

O min Herre och Gud, skänk mig kännedomen om Din Profet(S), för om DU inte skänker mig kännedomen om Din Profet(S), så kommer jag inte ha kännedim om Din Hujja (bevis [Imam Mahdi(AJ)];

اَللّهُمَّ عَرِّفْنى حُجَّتَكَ فَاِنَّكَ اِنْ لَمْ تُعَرِّفْنى حُجَّتَكَ ضَلَلْتُ عَنْ دينى

O min Herre och Gud, skänk mig kännedomen om Din Hujja(AJ), för om DU inte skänker mig kännedomen om Din Hujja(AJ), har jag vilseletts från min religion!

En kort genomgång av åkallelsen "O Gud introducera Dig själv för mig.." 

 Under [Wali-al-Asr (denna tids ställföreträdare) Hujjat-Allah (Guds bevis)] Imam Mahdis(AJ) fördoldhet så kommer oacceptabel sedefördärv att äga rum (något som vittnar idag), olika åsikter kommer att vara utbredd och islamiska läror kommer att tolkas på olika sätt. Vid varje steg kommer faran för vilseledning att finnas och vid varje vändning faran för misstag. Under sådana omständigheter kommer det inte att vara lätt att vara stabil på den sanna religionen. Traditionerna säger om denna tid "en person kommer att vara troende på morgonen för att på kvällen bli en hycklare eller icke troende." eller "på natten kommer han att vara troende men vid gryningen så blir han en hycklare och icke troende." Imamens(AJ) fördoldhet kommer göra det svårt att hitta den rätta vägen. Vart är Gud och Hans sanna religion?  

Imam Ali(A) säger följande: "Att bli slagen med svärdet är enklare än tjäna en enda halal dirham." (Nahj ol-Balagha, predikan 229)

 Vilket betyder att det kommer bli svårare att tjäna sin lagliga uppehälle än att bli slagen med svärdet. Nu när det blir så svårt att tjäna en enda laglig dirham tänk då hur svårt det blir att stå stabil på den rätta vägen genom hela livet? Kanske med denna svårighet i åtanke som Imam Sajjad(A) sade: "Sannerligen är de människor som under Imam Mahdis(AJ) fördoldhet erkänner hans Imamat och väntar på hans återkomst, bättre än människorna under alla tider eftersom Gud har gett de en sådan förståelse att fördoldhet för dem är lika bra som att vara med Imamen Under tiden för fördoldheten är dessa människor som de som gjorde Jihad under den heliga Profetens(S) kommando. I den bemärkelsen att de är ärliga och de är våra sanna ombyte, då de inbjuder till Guds väg i hemlighet och öppet." (Muntakabul Asar, 227) 

Enligt traditionerna så likställs att vara stabil i sin tro med att hålla en eldboll i handen och även likställt med att gå på en taggig väg. Vad som idag betecknas som "religion" är inte i samljud med Imamernas(A) traditioner.  

De ofelbara Imamerna var medvetna om sådana situationer och således hade de informerat sina kompanjoner om händelserna under den slutliga eran. Imam Sadiq(A) informerade sin kompanjon Abdullah Ibne Sinan: "Efter detta kommer det komma en tid då du inte kan se tidens imam. Under den tiden kommer ingen räddas förutom den som reciterar "duaa Ghariq (den som drunknar)". Återberättaren frågade om vad "duaa Ghariq" var. Imam Sadiq(A) svarade:

 يَا ألله يَا رَحمنُ يَا رَحِيمُ يَا مُقَلِّب القُلوُب ثَبِّت قَلبِي عَلَی دِينِك 

O Allah! O den Barmhärtige! O den Nåderike! O den som omvandlar hjärtan! Gör mitt hjärta stabilt i din tro! (Ya Allaho! Ya Rahmano! Ya Raheem! Ya Muqallebal Quloob! Sabbit Qalbee Ala Deenek!)

Återberättaren repeterade duaa:n på följande ätt: "Ya Allaho! YA Rahmano! Ya Rahim! Ya Muqallebal Quloob Wal Absaar Sabbit Qalbee Ala Deenek!"

Återberättaren lade till "Moqallebal Qullob Wal Absaar". Imam Sadiq(A) sade till honom: "Sannerligen är Gud Moqallebal Qullob Wal Absaar", men du skall endast säga: "Ya Muqallebal Quloob Sabbit Qalbee Ala Deenek!"(Kamaaluddin, vol. 2, s. 351- 352)  Ett par saker förtydligas genom denna tradition:Imam(AJ) är välinformerad om framtida händelser. Han bryr sig om sina vänners befrielse. Denna befrielse är inte möjlig utan Guds tawfeeq och hjälp. De tolerarar ingen typ av tillägg eller borttagning i religiösa frågor, även om det tillägget eller borttagningen är lämplig på sin plats. (Speciellt en grupp av människor bör tänka efter, de som använder fraser som "Jag känner att, Jag tror att, Enligt mig så bör det vara si och så, och som tolkar religiös vetenskap).  

Att vara stabil i sin tro är att vara stabil med hjärtat, annars är det många människor som verkar vara religiösa genom ytliga handlingar. 

duaa-e-Ghaibat: Janab Zurarah återberättar från Imam Sadiq(A) att när de en gång diskuterade Imam Mahdi(AJ) så sade Imam Sadiq(A): "Imam Mahdi(AJ) kommer att gå i det fördolda innan hans återkomst!" Zurarah frågade: "Varför?" Imam svarade: "På grund av fruktan". (Sedan pekade Imam mot sin mage). Och fortsatte: "Han är den som förväntansfulla människor väntar på. Sedan kommer människorna börja tvivla på hans födsel. Några kommer att säga att hans far (m.a.o. Imam Askari(A)) lämnade den här världen utan att efterlämna några barn, medan andra kommer att säga att Imam Mahdi(AJ) dog i sin mors mage under graviditeten. Ett par andra kommer att säga att han försvann två år innan hans far gick bort. Han är densamma som människorna ängsligt väntar på. Gud vill pröva sina Shia. Tvivel och missupfattning hos de vilseledda människorna kommer att starta på den tiden. O Zurarah! Om du når den tiden, recitera då denna duaa: "O Gud introducera dig själv..." 

Denna tradition finns i den kända och pålitliga boken "al-Kafi", vol 1, sid. 337-241, av den välkända shiitiska rättslärden "Seqatul Islam" - Sheikh Kulaini(RA). Den har också noterats av hans utomordentliga student Mohammad Ibne Ibrahim Nomani(RA) i sin bok "al-Ghayba" på sid. 86. Vid sidan av detta har den utmärkta Shia lärda Sheikh Mohammad bin Ali bin Hossein, mer känd som Sheikh Saduq(RA) också samlat liknande traditioner i sin kontext, men några ord skiljer sig åt, i sin bok "Kamaluddin wa tamamun Naimah", vol 2, sid. 242. 

Allt detta ger oss en idé om denna duaa:s äkthet. Så denna duaa bör ständigt reciteras, antingen under qunoot i bönen eller efter bönen.  

Janab Seyyed Ibne Taoos(RA) i sin bok "Jamaal-e-Usboo" citerar de rekommenderade handlingarna som bör genomföras på fredagar. Här återberättar han från den första representanten för Imam-e-Zaman(AJ): "Om du på grund av något problem inte kan recitera de olika åkallelserna för fredag så försumma inte denna duaa (duaa-e-Ghaibat). Eftersom denna duaa är full av storhet och överlägsenhet. Det är Guds barmhärtighet och nåd som Han har skänkt oss en sådan duaa. (Jamaal-e-Usboo, sid. 318) 

Denna duaa finns också på sid. 588 i Mafatih al-Jinan under titeln "duaa Dar Ghaibat-e-Imam-e-Zaman(AJ)". De inledande fraserna är exakt likadana och istället för "Din Profet" så har vi "Ditt Sändebud". Detta visar att vi bör inte glömma att recitera denna duaa under fördoldhetens period, speciellet på fredagar - Imam Zamans(AJ) dag. För att observera vikten i denna duaa så kommer vi här att kort redogöra denna duaa:

Ma’refat (Känna igen) 

I denna duaa så ber den troende Gud om att: 

1) Introducera Sig själv

2) Att känna igen Hans Sändebud

3) Att känna igen Hans Bevis

4) Om Beviset inte känns igen så orsakar den vilseledning från hans religion.

5) Om man känner igen Beviset så kommer man känna igen Sändebudet och Gud. Och man kommer att förbli stabil i sin tro annars kommer han gå vilse.  

Detta visar vikten i att känna Guds Bevis (Hujjat). 

Gudomlig kunskap 

Gudomlig kunskap är den mest värdefulla tinget i en troendes liv. Hazrat Imam Hossein(A) säger i duaa-e-Arafat: "O Gud! Den som inte känner Dig, har inte uppnått något! Och den som känner Dig har uppnått allt." 

En liknande tradition säger: "Den som känner igen Gud och dyrkar Honom kontrollerar sin tunga från värdelösa ord och försvarar sin mage från haram mat." (Arbaeen of Shaikh Bahai, sid. 10) 

Ju mer ens kännedom ökar, ju mer kommer ens hjärta att genomsyras av Hans Storhet och respekt. Att se Guds storsinthet och upphöjdhet gör att man börjar be genom Gudomliga namn som O Den Mäktigaste! O Bestraffaren! Och under tiden skakar han av rädsla. När han ser välgörenheten så säger han: O Barmhärtig! O vår Stödjare! Och hans hjärta lyser av Gudomlig kärlek. 

Det är välkänt att kärlek till de Perfekta Skapelserna genomsyras av perfektion i människan. Oavsett vilken perfektion som existerar i denna värld är de endast på grund av några strålar från den Högste glansen. Hazrat Imam Sajjad(A) säger i "Munajaat Mohibbin" (de hängivnas böner): "Skänk mig O Herre Din Kärlek, och Kärleken från de som älskar Dig. Och gör att jag genomför de handlingar som för mig närmare Dig."(Mafatih al-Jinan) 

Imam Hossein(A) åkallar den Allsmäktige i duaa-e-Arafa: "O Gud! Du har Dina awilyas hjärtan med Din kännedom. De känner Dig fullständigt och vittnar om Din Enhet." 

O Gud! Du har tagit bort kärleken till andra från dina hängivnas hjärtan. De har ingen kärlek för någon annan än Dig." 

Detta bevisar att Kärleken till Gud också är en gudomlig gåva. Han skänker det till den Han vill. Snarare än att det endast förlita oss på våra studier och forskning så bör vi be Honom skänka oss med Hans kännedom. Annars kommer varje kunskap som vi erhåller genom vår egen studier kommer inte att vara någon säker och garanterad sak. Eftersom endast en liten vilseledning kan ledas oss mil från den Rätta Vägen (Siratul Mustaqeem) i slutet. 

Eftersom den bönfällande som reciterar duaa är en som tror på Guds Enhet så ber han Honom genom denna duaa att öka hans kännedom och att hålla honom stabil i detta kännedom till döden. Precis som han ber i de dagliga bönerna "Håll oss på den Raka Vägen." 

Kännedom om Guds Sändebud(S) 

En av grundpelarna i Islam är tron på Guds Profeter och Sändebud. Det är obligatoriskt att vittna de två grundpelarna i tron. 

En muslim måste tro på alla de Gudomliga Profeterna. Han måste acceptera de Profeter vars namn nämns och de vars namn inte har nämnts. Han bör därför vittna om "Jag tror på alla Profeter som Gud har skickat". De autentiska traditionerna har nämnt deras nummer som 124 000 profeter. Den första av dem är mänsklighetens fader, Hazrat Adam(A) och den sista är vår Profet Hazrat Mohammad ibn Abdallah al-Mustafa(S), barmhärtigheten för hela universum och den bästa av skapelserna. 

Meningen med tron på den heliga Profeten(S) är att tro på hans Profetskap och också att tro på vad han har sagt oavsett hur han har sagt det. Att förkasta något som den heliga Profeten(S) har sagt resulterar i man blir icke troende. 

Genom att studera den heliga Profetens(S) liv så inser vi att han är den bästa den Allsmäktiges skapelser. Hans personlighet kommer på andra plats, endast efter Gud själv. Det är för hans skull som den Allsmäktige skapade resten av universum. Om han inte hade skapats, så hade Gud inte skapat något annat. Trots hans höga position och storhet så var han känd för vara ödmjuk. Han hade inget annat än ödmjukhet och dyrkan i sin karaktär. Trots att han spenderade varje sekund av sitt liv i att dyrka Gud så säger han: "Den Allsmäktige har inte dyrkats så som Han är värd att dyrkas". Ju mer vi lär veta om den heliga Profeten(S) desto mer kan vi reformera vår karaktär. 

Fundera över detta. Hur är det möjligt att ha kännedom om Hujjat, Imamen, utan att ha kännedom om den heliga Profeten(S)? Den som har perfekt kännedom om den heliga Profeten(S) kan också ha kännedom om Guds Hujjat(Bevis). På samma sätt, den som inte har kännedom om Hujjat - Guds Bevis - måste också vara bristfällig i sin kännedom av Profeten(S). 

Kännedom om Guds Bevis(AJ) 

Den sista meningen i åkallelsen är relaterad till ma’refat om Guds Hujjat.  Hujjat eller Bevis är det slutliga argumentet och efter det återstår ingen ursäkt. När vi säger att "Beviset är fullständigt" så betyder detta att det inte finns någon möjlighet för förnekelse. Om det även efter detta finns någon som vägrar att tro då är det envishet. 

Profeten, Imamen och miraklen är kända som Gudomliga Bevis eftersom efter dessa så har förnekarna ingen ursäkt kvar. De har inga argument för att rättfärdiga deras förnekelse. Frågan är väldigt klar och tydlig. 

Idag är Guds Bevis på jorden den heliga personligheten Hazrat Hujjat ibne Hassan al-Askari - Imam Zaman(AJ). Vikten av den Gudomliga Beviset har diskuterats i detalj i artikeln "Fördelarna från en Imam i fördoldhet". Om man inte har kännedom om den Gudomliga Beviset så har man gått vilse. Eftersom stabilitet i tron är omöjligt utan det Gudomliga Bevisets vägledning. Gud den Allsmäktige har utsett Sitt Bevis och förklarat Sin religion. Han har utsett de för att vara de som tolkar den Gudomliga Uppenbarelsen och Koranen. Varje handling, varje god handling som genomförs utan deras vägledning är sannerligen ett tecken för vilseledning. 

I en tradition från Imam Baqir(A) eller Imam Sadiq(A) så sägs det: "En person kan inte vara troende förrän han har kännedom om Gud, kännedom om den heliga Profeten(S) och de heliga Imamerna(A); kännedom om sin tids Imam, att vända sig till honom i alla sina frågor och underkasta sig deras kommando." 

(Wasaelush Shia Kapitlet angående nödvändigheten i att referera till de ofelbara för alla praktiska lagar, traditionsnr 5, vol. 2, sid. 64) 

I en annan tradition säger Imam Baqir(A): "Om en person spenderar nätterna i dyrkan och dagarna i fasta, spenderar all sin egendom i Guds väg som välgörenhet (Sadaqah) och genomför Hajj under hela sitt liv (varje år), men inte har kännedom om Guds Wali (Sin tids Imam), då har alla hans handlingar genomförst utan den Gudomliga guidens vägledning. Således förtjänar han ingen belöning från Gud. Han anses inte ens vara en troende.” (Samma källa som ovan, vol. 27, sid. 64, traditionsnr. 11) 

Det finns en annan tradition av Imam Baqir(A) där han säger: "Varje ting som inte har föreslagits av vår hushåll är ogiltigt."

Följande tradition har också rapporterats från Imam Baqir(A) där han säger: "Det finns ingen autentisk kunskap i öst eller väst som inte har förklarats av vår hushåll".

Frågan har blivit absolut klart i ljuset av dessa traditioner. Hur viktigt är inte kännedom om Hazrat Hujjat(AJ). Oavsett hur stort en handling är men om den inte genomförs under Hujjats vägledning så är den värdelös för Gud. 

Under denna period av Ghaibat så är handling under Hujjats vägledning att referara till de jurister och mujtahiden som Hazrat(AJ) som han utsett som sitt bevis över människorna. 

Således blir också den sista raden i denna duaa också tydligt: "Om jag inte har kännedom om ditt bevis så kommer jag gå vilse i min tro." 

Låt oss dra slutsatsen till vår diskussion med en tradition från Imam Sadiq(A): "Människorna har beordrats att ha kännedom om oss. De måste vända sig till oss i sina affärer. De måste lyda oss fullständigt." 

Imamen(A) fortsätter: "Om de fastar och ber och vittnar om att "Det finns ingen Gud utom Allah". Men om de inte tror att de måste vända sig till oss, så är de som polyteister."(Wasaelush Shia) 

O Gud! Må vi alla prydas med den fullständiga kännedomen om den heliga Profeten(S) och våra Imamer(A). O Gud! Gör att vi förblir stabila i vår tro till döden! Ameen!